Socialt arbete

Det händer att jag blir helt omkullvält i tankarna. Jag går om dagarna och lallar på och har mitt sett att se på saker och världen och på det som händer kring mig. Sen möter jag någon eller börjar diskutera något och det jag först tänkte så stabilt och stillsamt kring kan vridas till och vändas totalt. Ofta sker det i förhållande till min framtida profession eller till socialt arbete överlag. Idag pratade jag med min handledare om något jag funderat en del på. Nämligen det, att man kan stå där och vara utbildad och redo och färdig och lugn och inlyssnande och fullproppad av tidigare erfarenheter och ha mött människor och känna viljan av att vara den som en person öppnar sig för. Man kan ha läst metoder och skrivit tentor och varit på konferenser och stöttat människor och hjälpt till. 
 
Men sen kommer man inte fram till personen det handlar om ändå. Hen vill inte ens prata med en överhuvudtaget. Vad gör man då med all sin utbildning och erfarenhet och skit? Jag frågade min handledare och vi pratade om det. Vi pratade om hur vuxna/myndigheter/professionella kan röra till det för unga och bara göra saker och ting värre. Att det sker, hur professionell man än är. Och det ger mig ont i magen. Att man försöker hjälpa men det går ändå inte. Eller att man inte ens försöker hjälpa.
 
På tåget fortsatte jag läsa Oktober i fattigsverige av Susanna Alakoski. Och ytterligare ett perspektiv som slår undan benen på mig drabbar min tankeverksamhet. Att jobba med socioekonomiskt utsatta människor och med problem jag aldrig någonsin kommer förstå. Vem tror jag att jag är? Som skulle fixa något sånt jävla urbota omöjligt. Hon skriver om att hon själv jobbat som socialarbetare och sett kvinnor blåslagna som uppenbart blivit misshandlade hemma. Men, att hon inte frågat om det för att hon inte haft någon hjälp att erbjuda. Vilken jävla maktlös känsla.
 
Man får göra så gott man kan. Som socialarbetare. Och medmänniska och allt vad det är. Men, gud vad komplext det kan vara. Å då är jag inte ens färdigutbildad.
 
Röriga tankar i ett rörigt huvud idag.
 
Det jag tänker på, Livsviktigt, Socialt arbete | |
Upp