A.F
Tänk att jag får gosa in mig och somna i världens snällaste armar, en hårig person som luktar så gott att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Och som läser noveller för mig när jag är ledsen och frågar vad jag tänker på. När jag kommer hem och han är hemma före mig hör jag alltid en jätteglad röst som ropar "Heeeeej bejbiiiin" inifrån vardagsrummet. Som en glad liten hund.
Anton som är min bästa kompis och som är så påhittig och vill göra massa grejer och gör allt för att mysa till livet tillsammans med mig. HAN ÄR SÅ FIN och han är min. Eller, först sin egen och sin familjs och sin egen och sen min litegrann också faktiskt.