söder runt

Bestämde mig för en lång runda idag, hela Södermalm kanske? Tog på min mina svalaste springkläder, låste dörren och placerade nycklarna i bhn. Först när man kommit ut i luften får man börja springa, inget dundrande i trappan. Tar höger ner mot Långholmsgatan, löper ner mot Tanto. Det är varmt ute idag, men det går lätt. Har svårt för att bli omsprungen, drabbas alltid av en känsla att jag borde orka mer än så. Men siktar jag på milen behöver det gå långsamt. 

Springer förbi Vilma och Jockes lägenhet, upp till Erstagatan, ned till färjorna i slussen. Mina knän känns, jag har dem och det känns i kroppen. Det går långsamt nu men jag slutar inte springa. Visualiserar doppet in the end of the löprunda. Sicksackar mellan stängsel och byggdam i Slussen, springer på bara vilja längst hela Södermälarstrand. Långt där framme kan jag se Långholmen nu. 

Springer över bron, svetten lackar, solen steker. Det börjar ömma i vänster fotled. Trappen ned till badet får hela min kropp att bulta. Måste.slänga.mig.i! Men först slänger jag mig i gräset. Andas snabbt i jämn takt. När man sprungit långt och behöver kyla ned kroppen är det inga svårigheter att hoppa i vattnet, även om det e kallt. Jag dyker under vattnet och hela kroppen stressas upp av kylan och stressar ner av lugnet i det. Och den sköna känslan av att få fysiskt känna av sin kropp. Den finns och fungerar så bra. Jag känner mig stark! Jag är snabb! Jag orkar.

Jag går hem i blöta springkläder. Kroppen är slut och jag är glad.


Springa | | Kommentera |