En södertisdag
Igår packade vi kånken med middag och satte oss i parken nedanför kyrkan. Knäppte varsinn 3,5:a och såg tjejer kissa i halvskymda buskar med tålmodigt väntande kompisar. Allt Anton sa igår var roligt, skrattade så mycket att jag knappt kunde äta. Och det var så varmt ute, jag frös inte i kjol och t-shirt. Efter någon timme beslutade vi oss för att ta en promenad runt i vårt kvarter och blev av en händelse sugna på en till öl. Smet in på Direkten och fyllde på snusförrådet.
Vi hamnade på Lasse i Parken, en trädgårdsoas precis innan Västerbrons början. Där inne är det som om inga söderhipsters och övriga töntmänniskor existerar. Det var bara vi och lite andra lågmälda törstiga som solidariskt och på stort spelutrymme ostört fick njuta av en försommarkväll i maj. Vi satt där och balanserade snusdosor och gungande på varsinn bänk. Jag och min bästis.
Sen tog vi en liten svängom på Långholmen och insåg gång på gång hur jävla fint vi bor. Badplatser mitt i stan. Och det finns skog! I Hornstull! Mitt lantishjärta kanske lugnar sig lite av den tanken. När det började skymma gick vi hem och kröp upp i vår koja. Satte på vår favoritpodd och somnade.
ANTON, du är bäst i hela världen, fyfan vad fint det är att vara ihop med dig.