I en ford på Gotland pt 2
Det var lång kö till färjan över till Fårö. Vi fick stanna bilen och vänta länge innan det blev vår tur. Läste DN och förhörde varandra på nutidskrysset. Vi hamnade nästan längst bak på färjan. De kämpande på i kajutan ovanför oss, många turister som ville uppleva typiska Gotlandsmiljöer denna kristi himmelsfärdshelg. Vi styrde kosan direkt mot Digerhuvud där de ikoniska raukarna finns. Efter vi parkerat letade vi oss en bit från alla besökare, klättrade ned för några raukar och hittade en plats i lä precis intill havet. Där la vi oss mot en rauk, stoppade in varsinn snus och delade på en öl. Jag kunde som vanligt inte riktigt sluta prata, men efter en stunds ljudlöst sollapande från Antons sida insåg jag läget och höll snattran. Lyckades till och med lugna ned mig en stund. Det var så stilla.
Vi tog färjan därifrån igen och åkte förbi Slite där Anton spenderat flera somrar med sin familj som barn. Ett sömnigt litet samhälle på öns östra sida. Vi köpte glass och gick längst strandkanten. Klockan började bli sen eftermiddag och vi bilade tillbaka till vårt boende. Senare på kvällen tog vi cyklarna in till Visby och hamnade på en överklassbar bland bröliga människor med tillsynes för mycket pengar. Men vi kunde lyckligtvis kanalisera bort dem och pratade istället om kärlek på gymnasiet och hur det kanske kan vara att vara förälder. Det började bli kallt, men det var så fint att sitta där att vi inte riktigt kunde slita oss. Men tillslut hade vi ändå en tid att passa. Vi hade bokat bord på en liten skaldjursrestaurang, där fick vi ett litet bord precis intill fiskdisken. Beställde billigt vin och god mat. När maten var uppäten gick vi ut på uteserveringen, lutade mig mot Antons varma stickade tröja och sippade på mitt vin. Tittade ut på Stortorget och andades en stund. "När vi får barn får de följa med på vår traditionsenliga maj-tripp till Gotland" sa Anton. Vilket fint gäng vi kommer bli.