Days like this

Precis när Majken var ny och hon och jag sov hos mamma och pappa fylldes Bockarpsvägen av, om möjligt, ännu mer kärlek. Tidigt på morgonen, till och med innan Mackan vaknat, kunde jag höra mamma och pappa smyga ute i köket. Mamma satte på kaffe, pappa satte på sin äggkokare. "Har du hämtat DN?" frågade de varandra. Och så, hela tiden saktade de ned utanför vår sovrumsdörr, för kanske kanske hade Majken vaknat nu. 

Men länge hörde de henne snooza, sussa sött bredvid sin mamma. Jag lämnade alltid dörren lite öppen, så de slapp trycka ned det tröga dörrhandtaget (just det handtaget kräver lite extra våld) så att låset tjongade till och Majken vaknade till i onödan. Men så fort de hörde en annan ton, en lite mer vaken röst, då kikade de in genom dörrglipan, den ene under den andre. Alldeles tysta, för kanske hade de hört fel ändå?

Men de hade de sällan, de kände igen Majkens vakna röst så väl. Så, när det väl var bekräftat att hon faktiskt var vaken, då knölade de sig in bredvid oss, tittade på henne med de kärleksfullaste av ögon och skattade sig så lyckliga att en ny dag med henne börjat.




Grynet, Pappa | |
Upp